På mitt jobb gör jag en och annan risk- och sårbarhetsanalys. Det är ett bra verktyg för att få en bild över nuläget och få fram lämpliga åtgärder för att skapa en mer uthållig och fungerande verksamhet även under påfrestning. Riskerna som lyfts fram värderas utifrån sannolikhet och påverkan/effekt. Åtgärderna som krävs för att eliminera de identifierade riskerna listas och kostnadsuppskattas och så får vi fram ett resultat som underlag för framtiden.

När man jobbar på ett strukturerat sätt med risker så inser man snabbt att alla risker går inte att minimera. Det blir helt enkelt för dyrt eller är på andra sätt orimligt att ens försöka sig på. Andra risker är enkla och billiga att minimera. Detta tankesätt har jag alltid kring min egen preppning.

Om elen försvinner i Januari så får det en del konsekvenser. Vattenpumpen (3-fas) fungerar inte, jordvärmepumpen fungerar inte, vattenledningar och avlopp riskerar att frysa sönder och det blir mörkt inne. Å andra sidan kommer matvarorna i frysen att klara sig länge (speciellt om man ställer ut frysen utomhus) och jag har god tillgång på is till fredagsgroggen.

Åtgärderna för att säkerställa att vi alltid har fungerande vatten och uppvärmning inkluderar inköp av tillräckligt kraftigt dieselgenerator, några kubikmeter diesel i en tank samt diverse elarbeten. Totalsumma? Man får nog räkna med en 250- till 300.000 kr, minst. Sedan tillkommer oljor och annat underhåll på dieselgeneratorn (som jag inte har kunskapen att genomföra i nuläget). För en del en fullt rimligt summa pengar, för andra en omöjlighet. Alternativlösningen blir att säkerställa att huset eldstäder fungerar, att ved finns och att vi har ett förråd av vatten. Totalkostnad? Runt 10.000kr med besök av sotaren, diverse fix av eldstäder och ett gäng vattendunkar. En klart mer hanterbar summa för de flesta, men med mindre komfort.

Hur sannolikt är det då att elen försvinner längre perioder just där vi bor? Har vi bott där ett tag så vet vi hur det brukar bli under olika vädersituationer (snöstorm, höststorm, vårstorm, etc). Det ger oss en vägledning i hur det brukar fungera i vardagssituationer. För vår del så har vi en några strömavbrott per år, men de brukar vara korta (1-30 minuter). Men det är i normalläget och ger knappast någon anledning till att dra på sig kostnader på 10.000. Så hur sannolikt är det då att elen är borta i t.ex. 72 timmar där jag bor? En kraftig storm som träffar rätt område med rätt vindriktning skulle säkerligen medföra att vi blir av med elen i 72 timmar eller mer. Inträffar kanske en gång på 10-15 år enligt min bedömning. Men konsekvenserna kan bli så pass allvarliga att jag kan motivera en lösning som kostar 10kkr att genomföra. Något som kostar 300kkr är fortfarande för dyrt för mig trots de uppenbara fördelarna med att kunna leva som normalt när alla andra i grannskapet inte kan.

Vi vet att naturen kan ställa till det för oss ibland, men vi bor i ett relativt stabilt klimat med modesta vädersituationer, även om det då och då inträffar en del ovanligheter (Gävle 1998 t.ex.). När det gäller de mer allvarliga problemen, sådant som ofta brukar ge mer allvarliga konsekvenser än vad en storm ger, de händelser som medvetet skapas av människor i form av attentat, terrorhandlingar och krigshandlingar, blir det betydligt mycket mer svårbedömt. Detta för att vi (ja, jag skriver vi, det finns de som arbetar på t.ex. MUST eller SÄPO som vet mer såkart, men dom är få till antalet sett till övriga i landet) saknar relevant information då denna är förbehållen våra säkerhets- och underrättelsetjänster främst. Vi kan göra egna uppskattningar på det vi själva kan få fram via öppna källor, och det kan faktiskt räcka en god bit på vägen.

Min egen analys säger att vi kommer få uppleva en del oroligheter de kommande åren, främst i storstäderna, men även de mellanstora städerna kan få sin beskärda del av kakan. Jag ser inte att dessa oroligheter kommer skapa samhällsstörningar som påverkar mig och min familj i någon större omfattning.

Risken för terrorattentat kommer definitivt att öka, allt för många har rest iväg och väntas återkomma om något/några år och kommer då till ett mer oroligt Sverige än dom lämnade. Detta ser jag som en stor riskfaktor när det gäller återvändare från IS.

Ryska björnen rör på sig, skramlar med vapen mot vissa grannländer och tar över delar av andra. Läget är svårbedömt, det finns strategiska vinster att göra med att t.ex. annektera Gotland i samband med att man gör framstötar mot Baltstaterna. Vad ryssen hittar på är inte alltid så enkelt att förutspå, men vi kan nog vara rätt säkra på att något kommer att ske i vårt närområde, och det ligger inte 10 år bort utan närmare än så.

Så när jag preppar utgår jag från vad som är sannolikt, vilken påverkan det får på samhället och min situation samt vad eventuella förberedelser och åtgärder för att minska risken att drabbas kostar. Naturkatastrofer och liknande ser jag som relativt osannolika och med lokal/regional påverkan under begränsad tid (upp till 1 vecka), terrorattentat i den form som utförts i Europa ser jag som sannolika och med lokal påverkan under kortare tid (max 1 vecka, troligen mycket kortare än så). Krig eller krigsliknande situationer (blockader, samhällsstörningar) ser jag som relativt sannolika men med stor påverkan på hela samhället, även om en främmande makt troligen kommer anstränga sig för att hålla civilbefolkningen relativt nöjd och inte helt strypa tillgång på t.ex. el och förnödenheter. I detta scenario ser jag definitivt ett behov av att ha säkrat t.ex. livsmedel för 3-6 månader samt ha en plan för att kunna odla t.ex. rot- och grönsaker för att kunna variera kosten. Även läkemedel behöver man ha ett gott förråd av, allt från livsnödvändiga läkemedel till förbandsmaterial och smärtstillande i olika former. Är du sjuk och/eller har ont är det svårt att klara av de göromål som krävs för t.ex. odling och överlevnad generellt under en större påfrestning i samhället.

Hur ser dina tankar ut? Tar jag för lätt på vissa risker och sannolikheter? Lämna gärna dina synpunkter i kommentarsfältet.